Logo
Visa meny
Dölj meny

Benz men även kallad “Svenny”

Postat av: Linn Björk, 22 augusti, 2016

Benz är nog en utav de häftigaste kissekatter jag någonsin träffat på! Han är så speciell och har en sådan stark integritet men är samtidigt så kärvänlig.

Det hela började med att vi i Djurskyddet Katthjälpen fick ett samtal ifrån en familj som bodde på Södermalm. Denna familj hade uppmärksammat en brun/tigrerad katt som bott under deras “bod” till och från under hela den kalla vintern. Sagt och gjort, vi packade ihop en kattfälla och gjorde upp med familjen hur vi skulle gå tillväga. Efter många om och men och flera dagar så fick jag ( Linn) ett samtal om att katten satt i fällan på deras farstu.

Efter ett bra tags ringande så lyckades vi hitta ett jourhem som kunde ta emot honom med kort varsel. Vi åkte dit och lämnade av honom i “jourrummet”. Vi såg då vid avlämnandet att han var öronmärkt, men det var i princip helt omöjligt att tyda då siffrorna hade blivit så suddiga med åren. Vi skrev ändå upp vad vi troligast trodde det kunde vara för siffror och bokstäver. Redan efter några timmar så ringde jourhemmet och sa att hon inte kunde ha kvar honom då han “jalmade” så otroligt högt så hennes barn inte kunde sova. Vi trodde först att hon skämtade och förstod inte vad hon menade. Det blev vi dock varse om när vi hämtade honom och skjutsade honom till ett annat jourhem. Han jalmade inte, utan han skrek. Och han slutade inte. Vi hade aldrig hört någon liknande.

Jag och min sambo (Erik) satt till klockan ett på natten och skrev in olika, möjliga kombinationer på sök-registret för katter. Vi tänkte precis ge upp när vi fick en träff på en katt som var brun/svart, gissningsvis i samma ålder och bodde i Granloholm.

I min iver så glömde jag bort vad klockan var och ringde upp ägaren mitt i natten och frågade om katten var hennes…. och det var den! Han hade varit borta i snart två år och hette “Svenny”. Hon hade  tidigare tagit Svenny ifrån Sundsvalls Djurhem. Efter att ha jämfört bilder med henne så var det ingen tvekan om att det var samma katt, och vi for dit med honom dagen efter. Matte var superglad över att få tillbaka sin Svenny! Redan då skrevs det i Sundsvalls tidning om en solskenshistoria, gällande en katt som varit borta i två år och som nu hittat hem igen. Han hade alltså traskat hela vägen ifrån Granloholm till Södermalm.

 

Lyckan varade inte länge och matte ringde med hjärtat fyllt av sorg och meddelade att hon ej kunde ha kvar sin ögonsten, då Svenny nu börjat “protest-pinka” överallt i lägenheten, och hon hade verkligen testat allt! Men nu var det ohållbart. Matte hade nämligen skaffat två katter till när Svenny var borta, då hon ej trodde hon skulle få se honom igen efter nästan två år. Och förmodligen så tyckte inte Svenny om detta.

Jag och min sambo (Erik) hade dock hunnit bli förtjusta i Svenny (mest Erik i ärlighetens namn). Då jag själv inte tyckte att en pinkande katt lät så frestande att ta hem. Men, Erik lyckades övertala mig och det var ett faktum. Vi skulle behålla Svenny. Som vi då döpte om till Benz.

Efter ca 2-3 månader hos oss, så lyckades han rymma. Och vips, så var Benz en tidningskändis igen och jag tror de flesta i Sundsvall visste vem den katten var vid det laget. Då vi satt upp lappar över halva stan där han efterlystes och han hade en helsida i Sundsvalls tidning. Och kan ni gissa vart han rymde? Till samma familj på Södermalm. Denna gång traskade han ända ifrån Bosvedjan till Södermalm. IGEN. Efter 4 månader på rymmen så ringde paret på Södermalm, då frun skulle gå ut på bron en dag och till sin stora förvåning såg Benz. Efter mycket om och men så fick vi in honom och kunde ta honom hem igen.

Efter ett tag så visade dock Benz ganska tydligt att han inte ville vara en katt som bodde inne.. Han började även protest-pinka hos oss. Och vi hade vid detta lag lärt känna honom väl, och var ytterst fäst vid honom, men vi insåg då att han inte heller skulle vara helt nöjd hos oss. Detta tyngde oss rejält och vi var väldigt ledsna när vi gick och funderade på vad BENZ ville egentligen, vad som skulle göra BENZ nöjd. Det var svårt att sätta sitt ego åt sidan, för hade vi fått bestämma, så hade vi behållit honom hemma. Men vi visste ju och kände på oss, att fick Benz bestämma så hade han inte velat haft det så.

Och som ett mirakel så hörde en kvinna av sig i denna veva och meddelade att hon följt “Benz” äventyr i tidningen till och från när han rymde ifrån sina ägare. Och att Benz faktiskt, innan Sundsvalls Djurhem tog in honom hade bott ett längre tag hos henne. Och INTE försvunnit därifrån. Denna underbara kvinna sa i telefonen då vi samtalade, ” Jag har tänkt höra av mig flera gånger, och när jag har sett bilder på honom i tidningen så har jag fått känslan av att han bara sagt, “hjälp mig”. Men jag har inte kommit mig riktigt för,  trots att han etsade sig fast och jag tänkt på honom väldigt ofta genom åren”.

Detta, det var det Benz ville. Och det hade inte kunnat blivit mer rätt. Både jag och Erik kände på en gång när vi träffade denna kvinna, att Benz inte hade kunnat få det bättre. Och vi frågade även varandra om det kanske finns en mening med allting, och om detta var det Benz kanske hade velat till hela tiden. Och magkänslan sa verkligen, JA!

Benz bor nu som inne/utekatt hos denna fantastiska person. Han kommer och går som han vill, han kelar och myser med sin matte, men på sina villkor. Och han har nu bott där sedan sommaren-16, och har INTE rymt igen. Trots att han är helt fri att gå vart han vill. <3

 

 

Katter som söker hem

Aurora

Aurora är en dam som haft det riktigt tufft innan hon kom till oss på...
Läs mer